onsdag 14 oktober 2009

Längtar

till helgen.

puss o kram

onsdag 7 oktober 2009

Bröllop!

Jag vet två bröllop jag vill gå på. Jag vill att de gifter sig snart. Men tyvärr får jag nog vänta. Det ena tar nog minst ett år till innan o det andra tar säkert längre tid än så.

Men vi har stora förhoppningar för vi kommer få vara väldigt delaktiga i det första så de kommer bli jättekul när det väl gäller =)

På helgens bröllop va de nog motsatsen till vårt. På vårat var många redan gifta även de i vår ålder. Men på detta va de nog bara vi som va gifta av vännerna till brudparet.

Hade jag vart i planering av bröllop nu så hade Kärleken är med Jill Jonsson varit en låt som absolut skulle varit med. Den går in i mitt stackars hjärta o stannar där.

måndag 28 september 2009

Livet

Livet är ingen tävling. Vi lever var o en för sig. Vi lever tillsammans men ändå kan ju ingen annan leva ditt liv. Så man gör det som känns bäst för en själv o för den man lever ihop med. Om man nu lever tillsammans med någon.

Men livet är ingen tävling. Det handlar inte om vem som gjort mest eller vem som lever längst. Ibland blir jag lite fundersam över folk. De vill göra saker föra alla andra. De vill skynda för att hinna med mer. Vem som flyttade hemifrån först, vem som har haft flest förhållanden. Sånt är oviktigt. Huvudsaken är ju att man trivs med hur man lever.

Vissa tycker vi gifte oss så snabbt. Men för oss var det inte snabbt. Det var precis så vi ville ha det. Vi var redo då. Vissa tyckte vi väntade så länge innan vi flyttade ihop medan andra säger att vi flyttade ihop så fort. Jag vet många som har väntat längre än oss o många som har gjort allt snabbare.

Men ändå verkar många vilja göra så mycket som möjligt i sina förhållanden i början. under de första åren händer allt. Vad ska de sen göra? Vad ska de sen se fram emot. Om man har hus, bröllop, barn osv under sina första 2 år tillsammans, vad gör man sen? Väntar på barnbarn?

Vi ska på bröllop i helgen. Det är lite därför dessa tankar kommer. De har gjort allt vi har gjort men betydligt snabbare. Vi firar 4 års dag snart. De firar 2 års dag i januari... De har inte fått barn... än...

Våra 4 år känns så mycket längre. Som att jag faktiskt har känt honom hela livet. Han är en stor del av mitt liv.

Grr...

Varför ska teknik strula? Teknik som strular gör mig så irriterad o jag känner mig maktlös. Ännu värre är det om bilen strular. Bilen ska bara funka!!! För när nåt sånt strular då blir det alltid dyrt. Kan nån komma på billigare lösningar på problem?

Å så skulle jag vilja att nån gav mig ett bidrag i månaden. Kom inte här o säg att ni vill att jag ska stödja det o det om jag inte kan stödja mig själv först. Man måste själv ha så man klarar sig, sen kan man börja tänka på andra. Vissa människor tänker aldrig på andra.
Minns en man som ringde på dörren till min första lägenhet. Han ville sälja bilder han hade målat för att kunna ge mat till sin familj. Han hade en liten liten lapp skriven på engelska som förklarade vad han ville. Jag som då va fattig student hade inga pengar över för att köpa en dörrknackares teckning. Jag talade om för honom att jag behövde mina pengar själv. Att jag med behövde handla mat för dom o att jag inte kunde bidra till honom. Han sneglade allt han kunde in i lägenheten som för att bekfräfta att jag såg rik ut jag kunde ge honom lite.

Vi tjänar inte så fett för vi har valt fel bransch. Så visst kan man skänka pengar eller bidra på annat sätt, men det måste ju ske på sina egna villkor.

Just nu blir det inget sånt för oss. Vi håller på att ordna vår ekonomi efter flytten. Hur man än gör så blir det alltid lite surt när man flyttar. När jag flyttade från första lägenheten till den andra sänkte jag hyran med nästan 1500 i månaden. Då ingick inte elen längre men ändå blev det ju billigare. Trots det var det några sura månader innan det rullade på igen. Himla konstigt för jag behövde inte köpa nåt direkt nytt... men det är väl det man gör kankse.... nytt hem = nya saker....

eller?

torsdag 17 september 2009

Nystart

Att flytta till hus är nog det bästa vi har gjort! Det har gett oss en perfekt nystart och mycket har ändrats på kort tid. Efter den värsta sommaren i våra liv så kändes tiden många gånger oändlig o kanske vågade vi inte hoppas o längta fullt ut. Inte som vi skulle ha gjort om allt hade gått bra innan. Men nu känner jag att tack vare flytten så har vi hittat nya spår att följa. Vi har mer ork o mer glädje. Nu är inte varje dag en kamp. Nu är det bara vissa dagar som är tyngre men de är ändå lättare än hur det var från början.

Jag har till och med glömt att sakna vår fantastiska utsikt som vi hade i lägenheten. Den har vi inte här men allt annat väger upp det. Sen har vi hittat några småfel i huset som vi inte visste om men man får ju räkna med sånt när huset faktsikt inte är nybyggt. o vi betalade ett bra pris ändå. hade vart värre om vi betalt mer o fått ett skrutthus. som vissa av de vi tittade på. i vissa hus var det så hemskt att vi fick rysningar.

Vi har även firat vår första bröllopsdag. D jobbade först men sen gick vi på en av våra favorit restauranger i stan.

Nu är jag hungrig så måste komma på nåt att äta.

kram

torsdag 13 augusti 2009

2 veckor kvar

Om 2 veckor o några timmar håller vi i nycklarna till vårt hus. Vårt Hus! Helt underbart. Nåt fantastiskt ändå. Ser så fram emot det så det är galet. Vill va där nu så jag kan möblera på riktigt. O få köpa massa nya grejer. Men såklart kan man inte köpa så mycket, har ju vart sjukskriven så länge så har ingen vidare ekonomi.

Hoppas jag snart orkar ta tag i jobbsituationen igen för vi behöver pengarna. Men det är psykiskt påfrestande.

Graven är ordninggjord nu. Vi ska nog plantera nån blomma till men det ser fint och ombonat ut nu. Sen måste man ju ändra med tiden eftersom de vissnar o inte pallar alla årstider.

Den här bloggen har ändrat karaktär lite. Det är ju fortfarande tankar omkring livet. Men livet är verkligen inte förutsägbart. Livet är inte att ta för givet. Jag bär på mycket tankar o grubblar mycket. Jag vill på nåt sätt befinna mig ett par år framåt i tiden. Inte för att saknaden av Alice kommer vara mindre men förhoppningsvis har hon då minst ett syskon på jorden. Hur många syskon hon kan få det har vi inte bestämt än. Men just nu skulle jag vilja ha en hel hög med barn. Kärleken jag har att ge till mina barn är gränslös. jag vill ha många så att mor- o farföräldrar får många barnbarn att älska.

Kroppsligt är väl det mesta som vanligt igen. Förutom att magen är betydligt pösigare nu än tidigare. Magmusklerna är inte kvar. Sen känns det fortfarande på sina ställen men det har ändå läkt allt.

jag är tacksam att jag har fött ett barn naturlig väg. Nu vet jag hur det känns. Jag vet inför nästa gång att förlossning inte är det värsta. Då försvinner allt annat ur hjärnan ändå. Nästa gång kommer jag inte kunna få samma mängd smärtstillande, men nästa gång ska ju ändå bli lättare av många anledningar.

Sen kommer nästa graviditet va plågsamt oroande att ta sig igenom. Men det tar vi då.

fredag 24 juli 2009

Varje dag är en utmaning

Varje dag är värd att levas fast man ibland bara vill dra täcket över huvudet igen. Vi försöker hitta på nåt roligt även om dagen är jobbig. För många sämre dagar vill man bara att kvällen ska komma så att man kan sova till en förhoppningsvis bättre dag. Men vi kan inte vänta på bättre dagar. Vi måste själva få dagarna att kännas bättre.

Idag har vi haft urnsättning. Sen har vi besökt några av D:s släktgravar. Det känns som att vi på nåt sätt har genom vårt besök till släkringarna har bett dom om att ta hand om vår lilla Alice. Fast att det har gått flera generationer mellan dom så är de ju släkt i rakt nerstigande led. Jag tycker det är en fin tanke att de tar hand om henne när hon inte leker med de andra änglabarnen.


Om ni tycker det är jobbigt att läsa så behöver ni inte. Jag skriver av mig lite här för att den som vill ska kunna läsa, samtidigt som jag skriver för min egen skull. Jag skriver här för att vänner och andra ska kunna läsa att vi går vidare på vårt sätt. Att vi fortfarande lever o hittar glädje.

Vi är mitt i allt så glada över lilla Trixie. Jag vet att andra har åsikter om innekatter. Men hon är en sån bra tröstare och en väldigt viktig familjemedlem. Så skönt att ha nån mer att tänka på som bor och lever med oss.

kram o ta hand om er. Glöm inte att tala om för varann ifall ni tycker nåt är viktigt.